Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad vi kläda oss med. En översikt över produktionsförhållanden och marknadsutsikter för våra viktigaste textilråämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Världsbrist på lin till följd av den ekonomiska raseringen i
Ryssland.
Linet torde vara den textilråvara, som under kriget stigit
förhållandevis mest i pris. I främsta rummet beror detta på den
enorma minskning av de kommersiella världstillgångarna av
lin, som ägt rum genom Rysslands sammanstörtande och
isolering. Lin odlas ju även i andra jordbrukande länder än
Ryssland i stor omfattning, men då för fröets skull, och de varieteter,
av linväxten, som framexperimenterats för åstadkommande av
största möjliga fetthalt i fröna, äro i de flesta fall ej lämpliga
stjälkväxter. Före kriget uppgick produktionen av linfrö över
hela världen till 3.15 milj. ton, varav Ryssland bidrog med cirka
450,000 ton eller 14 procent av världsproduktionen. Av
världsproduktionen av lin för textiländamål bidrog Ryssland emellertid
med 62.3 procent. Världsproduktionen av linfiber år 1913—14
framgår av nedanstående tabell:
Ton | Procent av världs- produktionen | |
Ryssland . . . | 364.000 | 75.9 |
Frankrike . . . | 21.000 | 4.3 |
Österrike . . . | 44.000 | 9.2 |
Ungern . . . | 12.700 | 2.6 |
Tyskland . . . | 10.500 | 2.2 |
Irland . . . | 9.700 | 2.0 |
Holland . . . | 8.400 | 1.7 |
Belgien . . . | 9.800 | 2.1 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>