Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad vi kläda oss med. En översikt över produktionsförhållanden och marknadsutsikter för våra viktigaste textilråämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uteslutande genom import av färdiga sidenvaror. År 1919 infördes
sålunda 633,000 kg. sidenvaror från Schweiz, Frankrike., Italien
och Japan. Värdet av denna import torde dock ha varit ganska
ansenligt, då en import av 203,000 kg. hel- och halvsidenvävnader
år 1914 drog en kostnad av nära 7 milj. kr. Utan tvivel
komma de flesta europeiska länder att för framtiden söka
utestänga sidenvarorna i största möjliga grad genom höga
import- och lyxtullar, i främsta rummet de valutasvaga
kontinentalländerna, och det är då att befara, att till en början en flod av
billigt siden kastas över de mera köpstarka skandinaviska
länderna och England.
God världstillgäng på jute, sämre på hampa, sedan Ryssland
fallit bort från marknaden.
Det torde till slut vara lämpligt att i detta sammanhang
nämna några ord även om jute och hampa, vilka, ehuru ej
egentliga beklädnadstextilråvaror, dock äro ganska betydande
världshandelsartiklar. Som bekant användas de huvudsakligast
till mattor, säckar, emballage, väv och repslageriarbeten.
Världsproduktionen av jute har sin tyngdpunkt i Indien, där
den odlas av den infödde lantbrukaren (ryot). Växten har en
höjd av 5 till 10 fot, och efter skörden, sedan stjälkarna
avskurits, läggas dessa i vatten, för att de mjuka delarna skola ruttna.
Proceduren liknar alltså den, som användes vid linberedning.
Jutefibern är en mjuk, ljusgul eller gråaktig fiber, 4 till 8 fot
lång. Den användes till säckvävnader samt emballageväv.
Produktionen i Indien har varit i det närmaste stationär under
kriget och utgjorde i medeltal 8.5 à 10.5 milj. balar à 400
skålpund, motsvarande 1.3 à 1.9 milj. ton. Dessutom odlas jute i
någon utsträckning i södra Kina, på Formosa och i franska
Indokina.
Av exporten av råjute från Indien gick före kriget cirka 40
procent till England samt cirka 20 procent till Tyskland, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
