Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad vi kläda oss med. En översikt över produktionsförhållanden och marknadsutsikter för våra viktigaste textilråämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
introducerats i Brittiska Honduras och i Västindien. Fibern liknar
mest jute och har samma användning och marknad. Slutligen
är att anteckna ramie-fibern, även känd under namnet
Rhea- eller Kinagräs, vilken har en vidsträckt användning inom alla
textilindustriens branscher till tågvirke, varvid den visat sig
dubbelt så stark som bästa ryska hampa, likaväl som till
beklädnadsändamål (ramieunderkläder), och sist Ny Zeeland-hampan,
vilken mest liknar linet. Denna sistnämnda fiber är emellertid
behäftad med ett klibbigt ämne, som är svårt att få bort och
minskar det kommersiella värdet av fibern.
Det möter givetvis svårigheter att få tillförlitlig statistik
för världsproduktionen av de hampgruppen tillhörande fibrerna,
men man torde ej skjuta alltför mycket över målet, om man
uppskattar den sammanlagda produktionen före kriget till
ungefär jutens världsproduktionssiffra, 10 à 12 milj. balar.
Rysslands bortfallande från hampmarknaden har emellertid
gjort siffran osäker för aktuella förhållanden. Även på priset
har givetvis upphörandet av Rysslands hampexport haft sina
verkningar, så att f. n. noteringarna på alla slag av hampa äro
betydligt högre än före kriget. F. n. (i juli) noteras i London
Manilla-hampa 65 p. st. pr ton efter att dock ha varit uppe i
80 p. st. Ny Zeeland 55 p. st. och Sisal-hampa 40 p. st. Det
kan dock vara troligt, att i samband med textilbaissen
på övriga områden någon ytterligare nedgång kan väntas.
Denna torde dock bli endast temporär, ty, som förut antytts,
är grundtonen på marknaden, så länge Ryssland håller sig
borta, i stort sett bristande tillgång.
Den svenska importen av hampa har under kriget utgjort:
1914 4081 ton till ett värde av 2.24 milj. kr., 1915 5,900 ton till
4.07 milj. kr., 1916 3,290 ton till 3.02 milj. kr., 1917 1,789 ton
till 3.27 milj. kr., 1918,654 ton till 1.39 milj. kr. och 1919 3,340
ton till ännu ej bekantgjort värde — siffror, som visa, att denna
fiber eller fibergrupp är av stor betydelse för vår industri och
vårt repslagerihantverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
