Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Huru göra Sverige känt i utlandet?
- Fjärrmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Simmande kurir i Peru med huvudbindel, i vilken breven äro förvarade.
|
Fjärrmeddelanden.
Kulturhistorisk skiss av Alexis Flodén.
Under århundraden, för att icke säga årtusenden, hade
samfärdseln, åtminstone vad snabbheten beträffar, stått ungefär
på samma ståndpunkt. Man hade icke kunnat färdas hastigare,
än en häst springer eller en båt seglar. Men så kommer det stora
genombrottet på 1830-talet, och i ett slag förändras världens
utseende. Människan tager ångan och elektriciteten i sin tjänst
till förmedlande av förbindelserna på jorden. Visserligen hade
Fulton redan år 1807 uppfunnit ångbåten, men det var först
1836, som John Ericsson förbättrat propellern så, att han kunde
sända den första skruvångaren över Atlanten, och år 1837 kan
man säga, att den första reguliära ångbåtsförbindelsen öppnades
mellan England och Amerika. Ångvagnsproblemet visade sig
mera segslitet. Efter ett 60-årigt experimenterande i Frankrike
och England löstes det slutligen av George Stephenson, som blev
»järnvägarnas fader». Det dröjde dock till 1833, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:45:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/affarman/1920/0227.html
