- Project Runeberg -  Affärsmannens årsbok / 1920 /
258

(1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenikierna som handelsfolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flertalet av dessa städer omnämnas redan i 16:e århundradet i
egyptiska inskrifter och något senare i de bekanta, i kilskrift
författade Amarnabreven, som på 1880-talet anträffades i
Egypten. I de homeriska dikterna omnämnes blott Sidon.
Gamla testamentet är en av våra viktigaste källor om fenikierna;
med beundran omtalas deras konstfärdighet i Konungaböckerna
och Krönikeböckerna, liksom av profeten Hesekiel på 500-talet.
Ett århundrade senare äro Herodotos’ skildringar av den
fenikiska handeln. Åtskilliga upplysningar stå även att få hos senare
klassiska författare, särskilt hos Strabon.

En allmän uppfattning rådde hos greker och romare, att
fenikierna uppfunnit allt möjligt av kulturell betydelse, såsom
bokstavsskriften, det babyloniska mått- och viktsystemet,
penningen, glaset, purpurfärgningen. Sanningen är, att fenikierna
just ingenting uppfunnit men lånat från sina grannar egypterna,
hettiterna, assyrierna och kretenserna. Flera uppfinningar
exploaterades sedan med stor framgång av fenikierna, och
otvivelaktigt förmedlade de till folken i det västra medelhavsbäckenet
kännedom om de orientaliska uppfinningarna. Bristen
på självständighet framträder i de fenikiska produkter, som
bevarats till våra dagar, t. ex. ornerade metällkärl, vilkas
dekoration helt är sammansatt av långods från olika grannar, och som
alltså uppvisa blandningsstil. Före år 1000 synes den fenikiska
industrien över huvud ha spelat en obetydlig roll. Att
emellertid framställning av purpurfärg förekommit i Fenikien bevisas
av de väldiga lager av öppnade skal, tillhörande purpursnäckan,
som anträffas särskilt i närheten av Sidon, och den fenikiska
glastillverkningen bekräftas likaledes av de glasskärvslager,
som ännu finnas kvar på stranden av Sarepta.

Det vore oriktigt att tro, att fenikierna voro de första
sjöfararna på Medelhavet. Så var alls icke förhållandet. Egypterna
idkade kustfart, och folken på öarna och fastlandet i och kring
det Egeiska havet ägde långtgående skepp tidigare än
fenikierna. Också talar den grekiska traditionen om »Minos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:45:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/affarman/1920/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free