- Project Runeberg -  Affärsmannens årsbok / 1920 /
13

(1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generalkonsulns kärlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tog upp fickspegeln, såg sig i denna, drog på munnen och
mumlade:

— Nej , min bäste James Durman! Du passar inte alls som en
primo amoroso. Tänk, vad dina — hm! — vänner nu ska ha roligt.

I detsamma knackade det på dörren till hans rum.

— Var så god!

Vaktmästarepojken kom in och lämnade ett visitkort.

Aina Nissinger!

Hon!

Han satte sig att stirra på kortet och glömde alldeles bort att
ge vaktmästarpojken besked.

— Är generalkonsuln inne? frågade denne för att göra sig
påmint.

— Ja, ja! utbrast han i nästa ögonblick, generad över ivern i
sin röst.

Pojken försvann och öppnade strax därpå för fröken Nissinger.

Han bad henne taga plats.

— Jag har fått ett brev, sade hon.

Hon darrade på rösten.

— Ni bad. att få träffa mig. Och jag tyckte det var bäst att
söka er här, där ni gör upp era andra affärer.

Han blev förvirrad.

— Andra affärer! utbrast han. Tror ni att — — —

Hon avbröt honom.

— Enligt vad jag hört, fikar ni efter mig för att gifta in er i
en ansedd släkt och — för att komma åt min fars fartyg. Ni
har en väldig expansionsförmåga.

Han blev först alldeles eldröd i ansiktet. Sedan bleknade han.

Var det från henne han hörde detta? Var det hon, som han
träffat en gång i somras, hon, som försvarat hans rykte, henne,
som han älskade.

— Enligt vad ni hört! utbrast han. Enligt vad ni hört!

Han reste sig och började gå fram och tillbaka över den mjuka
mattan. Han hade ett häftigt lynne, häftigare nu, då en glödande
kärlek brann inom honom.

— Min fröken! utbrast han slutligen med skälvande stämma.
Har ni lånat era öron till att höra något sådant, då har ni utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:45:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/affarman/1920/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free