Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generalkonsulns kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu började en inre strid för James Durman.
Vad gällde hennes besök? Vad skulle han göra med hennes far?
Han hade en fullständig trumf på hand. Nu kunde han komma
över Nissingers fartyg. Han hade bara att meddela en av de
mest nyhetshungriga tidningarna. Konkurrentens firma skulle
ramla, och han kunde köpa in dem för rampris. Det skulle bli
en handelsflotta på tjugu fartyg.
Tjugu fartyg och åtskilliga nya trader till de andra!
Det svindlade nästan för hans ögon.
Efter en stund log han.
Ur denne mans hand hade han en gång mottagit allmosor.
Hur glad hade han inte den gången varit över den fattiga
kronan, som Nissinger gett honom med samma min, som man ger
en tiggare en femöring. Och nu låg denne mans öde i hans hand,
han själv var största aktieägaren i järnvägs-bolaget och kunde
bestämma, om åtal skulle ske eller icke mot den bedrägliga
förvaltaren av delägarnas intressen.
Då stod Ainas bild fram för hans inre.
Varför inte låta nåd gå före rätt? Förelägga Nissinger ett
villkor: antingen Aina till hustru eller — kraschen.
Han blev i nästa ögonblick ond på sig själv. Köpa sig en
hustru! Nej.
Vad hade hon velat honom, eftersom hon sökt honom?
Telefonen ringde.
Han hörde fröken Thurn svara och meddela, att »han nu var
hemma». Ögonblicket därpå kom hon in och sade, att fröken
Nissinger väntade i telefonen. Då han skulle svara, hade hon
redan ringt av. Förvånad gick han in i sitt rum igen och satte
sig att tänka över situationen. Några minuter senare hörde han
en bil stanna utanför husets port. Han såg på klockan. Den var nio.
Det ringde på tamburdörren.
Strax därpå visade fröken Thurn fröken Nissinger in i hans
rum.
Med en trött gest bad han henne ta plats. Hon kom väl nu
för att bjuda ut sig och på så sätt rädda fadern. Han blev bitter
till sinnes vid denna tanke. Fanns det då så mycken tarvlighet
i dessa samhällets högre kretsar? Väl hade han under sin samvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
