Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De lågo redan nästan qväfvande öfver vårt samhälle, och
detta just vid den tiden, då man under hösten 1812 fick den
glädjande underrättelsen, att blå svenska uniformer tillverkades i
England, och att 20,000 engelska gevär — det blef visst sedan
öfver 50,000 mer eller mindre nymodiga — skulle sändas
från samma håll.
Slutet på det besynnerliga kriget med England, öppnandet
af alla Östersjöns, alla ryska och omsider alla tyska hamnar
för engelsmännen, som nu alls icke behöfde någon förklädnad
eller några svenska mellanhänder, förde redan med sig en
stockning i det febrila affärslifvet i Göteborg. Visserligen
lånade borgerskapet regeringen nu genast 300,000 rdr banco
till kriget mot »korsikanen» — något sådant skulle redan ett
par år efteråt varit omöjligt — men den högt uppdrifna
transitohandeln hade spelat ut sin roll. Och dermed sjönk
Göteborg snart nog rätt djupt tillbaka.
Man väntade möjligen att kunna bibehålla en del af
mellanhandelns fördelar genom att år 1813 ge engelsmännen
nederlagsrätt i Göteborg och i Carlshamn; men denna
anordning synes alls icke fört med sig, hvad man af densamma
tveksamt hoppades, utan endast blifvit en ytterligare svår
tyngd i deras vågskål, som ju på olika grunder ville ge denna
handel skulden för den ofördelaktiga handelsbalancen, i det
de framhöllo att i följd häraf en massa utländskt onödigt
kram afyttrades i landet, utan att Sverige exporterade något
motsvarande.
Uppmärksamheten på dessa sakförhållanden afleddes
kanske till en början genom det allt uppslukande intresset för
krigshändelserna och särskildt fälttåget i Norge — länets
höfding skulle där bli generalguvernör, hette det bland annat
— samt vissa vinkar om nya utsikter till vinstgifvande
ekonomisk handelsföretagsamhet, hvilka man lättroget tyckte sig
hafva mottagit. Med freden skulle nytt handelslif tändas.
Men med freden var i stället den tillfälliga glansen bortfrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
