Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bland ruinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha anspråk på. Pengar var det naturligtvis mycket ondt om,
och fanns några på en del händer, voro de nog dyrköpta.
Att pantlånarerörelsen florerade, kan man inhemta af
rådhusrättens protokoller, der det finnes antecknadt då desse den
tiden högst »suspecta» hjelpare begärde »uppbåd». Göteborgs
diskont var, såsom jag i inledningen omtalat, under realisation;
och Rikets ständer brådskade icke med att upprätta detta
afdelningskontor af statsbanken, som var påtänkt och som väl
kunde i främsta rummet påfordras i rikets andra stad. Det
kom ju icke till stånd förr än 1824. »Diskontlånerörelsen»
fortfor dock såsom något slags afvecklingsorgan. Det hette,
ser jag af lagsökningshandlingarnas rubriker, fortfarande
»Göteborgs diskont», men reverserna utfärdades till Rikets
Ständers Riksgäldskontor, som tog en procent i månaden, om
lånen icke infriades på förfallodagen.
Om det under dessa år egentligen icke fans någon bank
i Göteborg, så upprättades dock nu här en sparbank, som
kom till stånd mest genom en ung framstående tysk
köpmans, hr E. Ludendorffs — i firma Ludendorff &
Ungewitter — energiska bemödanden redan 1820. Bredvid
Ludendorff bestod den första styrelsen af landshöfdingen (ordf.),
Samuel Arfvidsson, biskopen, Olof Wijk, A. M. Prytz, And.
Leffler och juveleraren Blomstervall. Men denna institution,
synnerligen löftesrik och verkligen gagnande som den var,
hade ju ingen direkt betydelse för vårt affärslif. Jag torde
emellertid längre fram återkomma till densamma, här endast
erinrande, att en framstående göteborgare, Santesson, den i
inledningen omtalade sangviniske och synnerligen energiske
befordraren af Göta kanals anläggning, redan 1803 hade
grundat en sparbank å sin egendom Årnäs i Vestergötland.
För att sköta stadens drätselverk inrättades, som bekant
år 1820 en drätselkommission. Den synes hafva delvis skött
sig väl och gjort sig förtjent af det förtroende, man skänkt
densamma. Den bestod till en början af sjelfvaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
