- Project Runeberg -  Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet /
50

(1899) [MARC] Author: Fredrik Åkerblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landshöfdingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sagt, att hon var vackrare, än någon hade rättighet att vara
— blef förlofvad ett eller annat år efter här antydda
rekreationsfärd till Gustafsberg, med en ung officer grefve
Claes Sven Lagerberg. Grefve Gustaf blef 1819 underlöjtnant
vid Göta artilleriregemente. Först långt fram på tjugotalet
blefvo de andra sönerna — Robert och Carl Pontus —
officerare, den ene först på Göta artilleri och sedan på
Lifregementets husarer, den andre på Bohusläns regemente.

Vid den tid, vi här nu först afse, synes mellan fadren
och den äldste sonen ett mycket vackert förhållande egt rum,
liksom detta också allt framgent fortfor, hvilket framgår
tydligt nog äfven af de få bref från landshöfdingen till denne,
hvilka blifvit bevarade bland slägtens familjepapper. Bland
saker, som jag afskrifvit ur handskrifter i denna samling, må
här meddelas en kort, faderlig påminnelse till denne son, då
han skulle göra sin första resa till Stockholm och der
uppvakta en del vederbörande men äfven besöka några sin fars
vänner: »Jag hoppas att du i mannaåldern ej skall vanslägtas
från ett namn, som, aldrig följdt af förmögenhet eller
egodelar, alltid varit utmärkt af redlighet, oegennytta, tapperhet
samt nit för fosterlandets bästa». Det glada lynnet lyser
ofta fram i denna brefvexling. Ett af brefven till grefve Gustaf
slutar sålunda: »Adiö mon skärt anfang, säger de la Grange».[1]

Han synes hafva behandlat sina söner som vänner,
nästan som kamrater, skämtande ibland öfver deras små
svagheter, men ibland förmanande, antagligen icke utan
påföljd.

*




[1] Johan Georg de la Grange var icke vidare begåfvad, men
hade förvärfvat sig Carl Johans gunst och en viss popularitet såsom
generalintendent under fälttåget i Norge. Han var landshöfding i
Kalmar och son till landshöfdingen de la Grange i Jönköping, som
afskedades år 1800, derför att han visat slapphet vid ett upplopp i den
hederliga hofrättsstaden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 23:49:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afgbg1820/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free