- Project Runeberg -  Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet /
67

(1899) [MARC] Author: Fredrik Åkerblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landshöfdingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kristalljuskronor och lystrar med marmorfötter och lampetter och
en del golfmattor, till och med någon turkisk sådan, eller
någon »Schlaoungsmatta»[1], och mousselingardiner med
silkesfransar och potpourrikrukor af porslin eller alabaster och blå
och hvita ostindiska »quispidorer»[2] m. m., m. m. Gifvetvis
fanns redan då porslinskakelugnar, helst blå och hvita och
på fötter, ibland med polerade messingsluckor: inte kunde
man ha vanliga tegelstensugnar i residenset.

Ja, jag har också hört talas om ett Högwalls
stockholmspiano. Möjligen var det på Edenhjelms tid, som detta
instrument förekom; men det fanns ungefär vid det här skedet, om
icke för annat, så för att fru Montgomery eller andra
musikfavoriter kunde få ackompagnement, eller för att någon dotter
eller yngre anförvandt i huset dermed måtte plågas. Fru
Edenhjelm var ju kantänka mycket musikalisk och redan 1820
ordförande i musiksällskapet »Orfei Vänner», som med
framgång lärer täflat med de äldre musikföreningarne, »Harmoniska
sällskapet» och »Sångskolan». Men till det grefliga umgänget
hörde nog äfven andra musikaliska förmågor. Jag vet
bestämdt, att den högbarmade »lilla amazonen», fru Ulla
Stenberg född Klingspor, lagmannens fru, hörde till den intimare
umgängeskretsen, och hon hade ibland lika svårt som trots
någon af sin sångfågelnatur drifven drillare att låta bli att,
med eller utan uppfordran, låta höra sin friska och starka,
kanske något gälla röst.

Emellertid lärer det, såsom ofvan angafs, icke utvecklats
någon egentlig lyx i landshöfdingeresidenset på här afsedda tid.

Men deremot tog det sig nog mycket ståtligt ut, när
det grefliga ekipaget med betjening i grannt livré — antingen
den stora trespända kaleschen med silfvertofsar och två


[1] Schlaoung troligen detsamma som Scalogno, det gamla Ascalon.
[2] Ordet omöjligt att återfinna; antagligen något slags vaser i
form af blomkalkar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 23:49:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afgbg1820/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free