- Project Runeberg -  Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet /
76

(1899) [MARC] Author: Fredrik Åkerblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landshöfdingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men — jag uppehåller mig alldeles för länge vid dessa
mer eller mindre roande samtal. För att icke förledas att
fortsätta på den inslagna vägen, må jag här endast tillägga,
att tillställningen — fast man på somliga håll begagnade tiden
att tala i allvarliga ämnen — var mycket underhållande och
glad, såsom alltid samqvämen hos grefven och landshöfdingen.

Var Wadman med?

Ja, det är ju å ena sidan mycket antagligt, å andra
sidan otänkbart. Beroende af toilettförhållanden. Hans
garderob var ibland mycket klent försedd. Var han med, så såg
man honom väl friserad, trippande omkring som en
gammalmodig hofman på tåspetsarne, gestikulerande och bugande.
Han hade ju åtskilligt att tala om; beläst och berest var han,
älskvärd och qvick och sjelf road. Han var ju gerna sedd
öfver allt. Öfverfältläkaren Weltzin var hans intimaste vän
från studenttiden i Lund. Weltzin hade då lånt pengar af
den burgne prostsonen. Den gamle kamraten läkaren hade
ju sedan hulpit kamraten skalden på alla sätt och bland annat
gjort honom till sjukhuskommissarie med direktörs titel under
krigsåren, hvarvid den hjelpsamme förrådsförvaltaren fick
anmärkning på sig med förfrågan, hvart allt bränvinet tagit
vägen, en fråga som besvarades med den lakoniska
redovisningen: »utsupet». I Edenhjelms hus var han också gerna
sedd. Edenhjelm hade tillochmed hjelpt honom till att bli
något slags fouragekontrollör vid artilleristallarne, hvilket
inbringade poeten spenamnet »hackelsekommissarien».
»Direktören» hade ju ock varit informator hos lagman Stenbergs
och stod synnerligen väl hos hans fru.

Ja, visst var han med — såvida han icke måhända gick
derutanför eller snedt emot, vid Brändströmska, sedan
Arvidssonska huset, der han ju bodde. Der gick han kanske klädd
i lång surtout för att dölja, att byxorna voro trasiga, och med
sin lefvande, tämjda mård på axeln, demonstrerande för någon
vän att han, liksom de rika herrarne, också bestod sig med
mårdkrage.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 23:49:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afgbg1820/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free