- Project Runeberg -  Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet /
132

(1899) [MARC] Author: Fredrik Åkerblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De rikaste i sta’n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke undgå att anmärka, att han en tid hade i Magasinsdirektionen
ett räntefritt lån på 70,000 rdr b:co. Banker, i modern
mening, funnos icke. Hans kontor var ett slags bank. I
många konkurser och dödsbon var han fordringsegare, i många
också gäldenär, såsom exempelvis i hans svågers sterbhus,
Nolleroths.

Att hans kassa anlitades för alla möjliga och omöjliga
samhällsändamål och i välgörenhetssyften af alla slag, det tror
jag vara allmänt kändt ännu i dag. Jag har förut också
omnämnt, huru han fick hjelpa till vid olika tillfällen. Jag må i
förbigående tillägga, att han var frikostigt med om den
insamling, som Olof Wijk anordnade för att hjelpa grekerna i deras
frihetskamp, och att han dervid hade till främste medtecknare
hrr Levgren, L. E. Magnus, Levin Jacobsson, Paul Melin och
Kjellbergarne, under det att Coldinuorden härvid visade sig
frikostigare än någon enskild. Likaledes må i förbigående
omnämnas, att han, utan att vara vare sig konstvän eller
cirkusvän, så sent som 1828 var bland tecknarne, när icke
obetydliga summor insamlades för cirkusdirektören Kuhn, som
vid skeppsbrott höll på att drunkna vid Arendal i Norge och
förlorade hela sin kassa, under det en af göteborgspublikens
favoriter, m:me Stella, och hennes två barn vid samma tillfälle
verkligen satte lifvet till.

Det må icke läggas honom alltför tungt till last, fåfäng
som han nog var, att han ville bli bemärkt, när han offrade
betydande penningmedel för ändamål, som lågo andra mera
än honom sjelf om hjertat. Ej heller må det förvåna, om
han blef stött, då man antydde, att han borde vara ännu
frikostigare, än han ändå var. Hans måg, dåvarande kaptenen
af Wingård omtalar, att svärfadern hade svårt att förlåta
honom, att han en gång vid ett festligt lag på Partille
beledsagade en skål för värden med en visa, hvari förekom
följande strof:

Ack Blont! Hör sanningen,
Att, är du icke sjuk,
Gif luft åt penningen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 23:49:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afgbg1820/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free