Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De rikaste i sta’n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men Björnberg led äfven betydande förluster på somliga
sina företag; och en del andra affärer, hvilka han lagt sig in
uti, inbringade honom ingen vinst, ehuru han i dem lagt ner
ansenliga kapital, hvilket ju också blir en förlust, en
ränteförlust. Det förra blef på senare tider fallet med
bränneriförpaktningarna, hvilka han tyckes af ren envishet hafva sträfvat
efter att få fortsätta med under mycket ogynsamma vilkor.
Man kan, om man vill, här tänka på, att det ibland synes
finnas något, som kallas »Nemesis».
Jag har förut omtalat, att han var direktör i Göteborgs
diskont. Landshöfdingen grefve Rosen litade på honom der
så fullständigt, att han, när ryktena spredos om diskonternas
osäkerhet, på Björnbergs uppgifter utfärdade ett cirkulär med
förklaring, att det var Malmö diskont och icke Göteborgs som
var på fallrepet. Detta var ju i alla fall rätt.
Man har sagt, att Björnberg och Carnegie inbergade
stora rikedomar på sina uppdrag såsom kuratorer i John Halls
konkurs; och särskildt framhölls det, att den förre skulle
inhöstat oskäligt genom sina inköp af så många af firman Halls
bruksegendomar. Att David Carnegie icke hade någon vinst
af massans försäljningar af bruken, framgår af
rättegångshandlingarna, såsom ock deraf att han icke synes hafva varit med
om att förvärfva några af dessa egendomar.
Visserligen är det sannt, att dessa bruk sedan eller på
sistone visade sig vara Björnbergs enda hufvudsakliga
tillgångar af värde. Den tid, då dessa egendomar borde
realiserats, var dock särskildt svår både för bergsbruk och
jordbruk, och det är möjligt, att han förvärfvade dem billigt, men
mycket hann han dock aldrig på dem förtjena. Då de icke
inbringade något, voro de i hans hand så godt som
värdelösa utom såsom pant eller säkerhet för lån. Jordagods
och jernbruk såldes icke blott förut utan ännu i början af
tjugotalet sedan för spottstyfrar. Och en hop egare af dylika,
hvilka icke kunde sälja, försökte i stället att bortlotta dessa
sina fastigheter. Det var stark anslutning till detta spel: en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
