- Project Runeberg -  Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet /
139

(1899) [MARC] Author: Fredrik Åkerblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De rikaste i sta’n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måttligt och studerade med synbart intresse kemi, mineralogi
och zoologi och samlade märkligare stenarter och mineralier.
Den vän, han då i denne unge studiekamrat förvärfvade,
följde honom sedan ett godt stycke på resan hemåt, då unge
Hall i en beqväm vagn med fyra hästar for norra vägen för
att i Lappland också idka mineralogiska och zoologiska
studier. Den finske vännen och hans familj synas varit något
häpna öfver den rikedomens återglans, som den vänlige
svenske herrn utvecklade.

Det är nu icke möjligt att afgöra, om den svensk-finske
kamraten varit partisk i sin vänliga skildring, men nog är
densamme, fastän den verkligen är en ljuspunkt i det som
någorlunda tillförlitligt meddelats om unge Johns
»Wanderjahre», icke så särdeles mycket att bygga på.

Det är antagligt, att de vackra hemmen i Göteborg och
Gunnebo med sin utveckling af rikedom, sina dyrbara
konstskatter, sin trädgårds- och orangerilyx i någon mån eller
fragmentariskt utbildat unge Johns smak och gjort en viss slags
förfining för honom naturlig, ehuru de icke egentligen kunnat
i botten uppfostra eller förfina honom.

Att Hall j:or någonsin var laglig egare af Gunnebo, har
jag icke sett styrkt, men att han vistades der tidtals såsom
en ung man och äfven såsom nygift, det är en allmän sägen.
Att det var hans far, som förskönade detsamma och att det
bestämdes, att Gunnebo skulle vara hans mors enkesäte, det
framgår af rättegångarne. Jag tror knappt, att unge Hall
någonsin disponerade egendomen och dermed på den tiden
förbundna herrligheter, estetiska och materiella. Men att han
älskade de der samlade konstskatterna, det är nog antagligt,
trots det att han knappast hade någon del i deras tillkomst,
då de nästan uteslutande måste härleda sig från hans fars tid.[1]


[1] Man har skäl att förvåna sig deröfver, att John Hall d. ä. lade
ned så mycket pengar på Gunnebo och hade sinne för att så artistiskt
pryda detsamma både in- och utvärtes, då sjelfva boningshuset dock
till största delen är uppfördt af trä. Otvifvelaktigt hade mycken
omsorg nedlagts på utsmyckningen. Den nuvarande egaren, baron Sparre,
har från Hall seniors tid förvarade ritningar till hufvudbyggnaden,
till drifhuset, till en mängd väggfasta prydnader, till trapporna, till
dörrar, till kakelugnar, till »rosaçerne», för ljuskronorna, till sängställ
och sängdraperier, till golf, till större delen af möblerna o. s. v.
Dessa ritningar äro icke signerade, och endast en af dem bär ett
årtal, nemligen 1787. De ange emellertid, huru ytterst omsorgsfull
Hall d. ä. var derom, att allt skulle bli så smakfullt och stiligt som
möjligt.

        
Många af de här då samlade konstskatterna äro nog försvunna,
särskildt de yttre. Stället kom efter Hallska regimen först i
slagtaremästaren Carlssons hand. Han torde här afhändt sig en del af
dyrbarheterna, såsom de omtalade »lejonen», som skola kommit till något
norskt eller danskt kungligt slott, och en del marmorbilder, som stått
på terasserna eller kullarne och som nu, mer eller mindre väl bibehållna,
skola återfinnas på Ellesbo hos brukspatron Rhedin.

        
En fris, antagligen af metall, på södra sidan af
hufvudbyggnaden, så vidt jag kunnat se, framställande ett grekiskt eller romerskt
brölloppståg, och fyra romerska kejsarbyster, förut troligen insatta i
nu igenmurade nicher i gårdsmuren, äro bibehållna på Gunnebo och
omhuldas på bästa sätt.

        
Man har sagt, att ett eller flera af konstverken skulle varit af
Sergel. Det skulle då vara fallet med gipsstatyerna, årstiderna i
hörnen af stora salongen. En annan bättre tradition säger, att de härleda
sig från en viss Frulli, en italienare. Annars talas om, att tre
italienska bildhuggare och omamentörer, bland dem sagde Frulli, skulle
på väg till Ryssland, lidit skeppsbrott i vår skärgård ock att Hall
senior skulle gifvit dem arbete vid Gunnebo. Antagligen äro då också
engladekorationen i stora salongens tak och åkerbrukets, jagtens,
fiskets och boskapsskötselns genier öfver salongsdörrarne arbetade af
desse, möjligen också en del af relieferna (papier maché) i matsalen,
då deremot andra (af metall eller lera) väl ha sitt ursprung från
annat håll. I ett af de inre rummen finnas ännu öfver de två
dörrarne två ovanligt vackra arbeten, det påstås i trä, dufvor och rosor.

        
Ett par dekorationsmålningar i stora salongen anses vara af
Desprez. Det har dock äfven sagts, att de skulle vara af John Hall
j:or, men då Gunnebo sålunda utstyrdes, var han en pojke.

        
Statyerna i nicherna i förmaket äro af yngre ursprung, inköpte
i Rom af Alexander Barclay.

        
Dekorering och möblemang hafva bibehållits, restaurerats och i
stil kompletterats i större delen af sällskapsvåningen. Särskildt har
detta med mycken pietet skötts i de båda salongerna. De hvita,
delvis förgylda möblerna bilda en vacker profkarta på den tidens
konstsinne. I den mindre salongen spela smakbrytningens kontraster bland
annat fram med ett ofantligt stort spegelbord och två de
delikataste fransyska småbord, båda slagen med sina obligatoriska hvita
marmorskifvor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 23:49:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afgbg1820/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free