- Project Runeberg -  Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet /
146

(1899) [MARC] Author: Fredrik Åkerblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De rikaste i sta’n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Backman började den stora processleken för egen
räkning mot David Carnegie och Jan Lamberg, hvilka båda haft
befattning med engelsmannen Mitchels affärer, under det att
Lamberg på samma gång varit något slags ombud för
Backman, när denne, efter att redan hafva kommit på obestånd,
vistades i utlandet.

Huru Hall häri också blef inblandad är för vidlyftigt att
ange. Jag nämner emellertid, att det gälde en marmorlast,
som synes afyttrats för att betäcka en del af Mitchels
fordringar — den uppgafs hafva varit värd 5,000 pund sterling
—, att det var fråga om ett skepp »Fredrika», värdt 3,000 pund,
som med stöd af Mitchels räkningar med orätt skulle tillfallit
hans rättsinnehafvare, och att Lamberg, såsom »syssloman»
för Backman, skulle afyttrat en del af dennes i Göteborg
förvarade lösörebo. Backman anklagade emellertid båda för
mened och förfalskningsbrott — med anledning af det sätt på
hvilket räkenskaperna förts — och Lamberg för -— hustjufnad,
då han, som sades, skulle förskingrat en del Backmans
egendom och försummat att indrifva hans fordringar. Underrätten
eller rådhusrätten, som, med advokatfiskal Tullgren såsom
ordförande då, liksom ock framdeles vid olika tillfällen, synes
lutat något för mycket åt Backmans sida, ådömde Mitchels
arfvingar att lösa sig till »Fredrika», men fälde icke Backman
till ansvar för angifvelserna.

Genom vederbörliga afskrifter, utdrag af parternas
korrespondens och räkenskaper, hvilkas rigtighet också lagligen
styrktes, blef det emellertid klart, att Backmans anklagelser
voro falska. Hofrätten hade samma åsigt som rådhusrätten
om »Fredrika» (1816) men förklarade, att Backman icke kunde
undgå ansvar för de grofva tillvitelserna. Då dessa tillvitelser
emellertid tillkommit under rättegången, »der skenbara
anledningar dertill i ämnenas ännu outredda skick kunnat af
Backman upphemtas och begagnas, utan att laglig visshet
förekommer att sådant skett af argt uppsåt», så dömmes B. till
offentlig afbön och att böta endast 13 rdr, 16 sk. b.-co

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 23:49:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afgbg1820/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free