- Project Runeberg -  Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet /
165

(1899) [MARC] Author: Fredrik Åkerblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De rikaste i sta’n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brukspatronen H. J. Geijer, och Fredrika Björnbergs, gift med
landshöfdingen i Karlstad Johan af Wingård.

Ingen af dessa, utom fru Cronackers barn i hennes förra
gifte, fick någonting alls.

I boet funnos visserligen en hel del tillgångar i form af
mestadels äldre fordringar, men de voro dels omöjliga dels
mycket svåra att indrifva. Björnberg var fordringsegare i
många konkursmassor — till ursprungligt belopp af 375,000 rdr
b:co — som liqviderat hvad de kunnat, och det var just icke
mycket. På mäklarefirman Josef och Olof Hall hade han
förlorat 87,000 b:co. Men skulderna — ja de uppslukade nu
alltsammans som fanns qvar.

Fordringarna innehades af alla möjliga offentliga verk
och kassor. Men äfven enskilda voro med, exempelvis grefve
Wirsén, fältsekreteraren Ivenius — 146,000 rdr plus
förlagslån 99,000 — amiralen excellensen grefve Wachtmeister, John
Halls svåger, David Carnegie (dock endast 15,000); och bland
smärre fordringsegare, hvilka det numera icke torde vara
ogrannlaga att omnämna, märktes en massa namn: Martin
Levison, Levin Jacobsson, Ekman & C:ie, G. R. Prytz,
Lancefield & May — en då rätt bemärkt göteborgsfirma —
Alexander Barclay, Kjellbergarne — dock alla dessa senare endast
för småsummor.

Ingen synes emellertid hafva förlorat något, utom de
närmaste som tänkt att få ärfva.

*



Jag har sett en »minnesruna» i en af stadens tidningar.
Der talades om hans stora verkningskrets, om hans
affärssnille och hans rådighet, när fara var å färde; der framhölls
hans menniskovänlighet och det stöd, han gaf gagnande
inrättningar — efter allt att döma, med skäl och rättvist. Der
betonades äfven hans vett, hans älskvärdhet i sällskapslifvet,
hans värdighet i det offentliga. Här synes någon öfverdrift i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 23:49:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afgbg1820/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free