Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kastande dessa ord, att fästningsarbetet borde, kosta livad
det ville, fortsättas, i fall man nästa var ämnade någr>t
M-retaga, — men dervid hade kansleren vinkat åt honom och
talet blifvit arbn^et0 Af detta och åtskilligt annat kan
man likväl dömma till deras afsigt, — På Wibes fråga safle
Nils Nilsson, att regeringen icke egentligen kunde begynna
utan ständernas bifall; men den kunde latt
sammankalla af ständerna ett sådant utskott, som hvarken kunde
eller ville motsäga; och kanske göra det i en sådan
sakernas ställning, att krig ej mer kunde undvikas. Nils
Nilsson föreslog att bilägga tvisten på ett möte; men Wihe
trodde ej, att Svenskarna hade något att klaga öfver;
Danmark hade väl der till skäl; men ville ej klaga, på det
sådant ej skulle anföras som krigsorsak; således funnes ej
anledning till möte. För att fa förevändning till ett sådant
möte, rådde sekreteraren Nils Nilsson, att kungen i
Danmark skulle uppsnappa några Satvii och Spirings bref, och
det häldst sedan Holländska nu från Sverge afresta
sändebuden underhandlat antingen med Sal vins i Hamburg, eller
raed Spiring i Haag, hvilkas tvänne sednare bref alltid
innehålla något mot Danmark. — Ett rykte sade, att Holland
lofvat Sverge en million gulden i underhållspengar for
kriget mot Danmark. Sekreteraren Irodde, att de lofvat
snarare mer än mindre; ty eljest hide ej Sverge ingått i
förbundet; han lofvade ock noga underrättelse 0111 allt, som
han kunde utspana.
D:o d:o 17 Oktober 1640. — Af samtalen kunde man
gissa, att Sverge ämnar på våren något företaga. —
Riks-drotsen hadb en gång sagt, att Danmark lät Sverge
uttrötta sig i Tyskland; men sjelf hvilade under tiden, fi»r
att, så snart vapenlyckan vände sig i Tyskland, angripa
Sverige; de ville derföre häldre anfalla än anfallas. Man
(i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
