Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Afrodites leende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFRODITES LEENDE
frukta och vörda gudarna i din egen själ, ty du har
ännu icke sett det gränslösa.
Evrymenos vände åter med skeppet till Korint.
Han var alltfort en kränk man. Hans väns råd hade
icke förmått göra honom helbrägda, om icke det
att varda helbrägda är att ansikte mot ansikte hava
skådat en sträng gud. Ensam på skeppsdäcket i den
varma natten stirrade han ut över tunga,
skugg-belagda vatten, medan delfinerna löpte kring stäven
som jagande tankar och marelden lyste kring
böljetopparna som lågor ur outforskade djup. Den där
rösten av en okänd ljöd ännu då och då i hans öra.
Ibland tyckte han sig fatta, vad den menade. Och
ibland tyckte han sig också förstå, varför han en
gång i sin högsta lyckas ögonblick gripits av en
svindlande önskan att få dö.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
