Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Homeros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOMEROS
till, ty mitt hjärta älskar dig, och det tros, att en
väns goda tanke är en mäktig talisman, kostbarast
av alla kostbara ting!
Då log konungen på nytt sitt hemlighetsfulla
leende, och stum reste han sig och förde mig vid
handen till ett avlägset gemak av sitt palats, till en
pelarhall, som vette ut åt den stora staden och
landet däromkring. Tempel, rike mäns boningar,
dammar och blomstergårdar såg jag där, vägar vaktade
av vilande sfinxer, obelisker och pyramider,
fruktträdgårdar och springvatten, allt i trygghet hägnat
av ringmurens väldiga torn, allt glänsande, yppigt,
mäktigt och lysande, ögons och sinnens fröjd. De
frodiga markerna runt staden såg jag, de feta
åkrarna med sina fält av spirande ris, korn, hirs
och vallmo, palmlunderna, lantmännens vita
hyddor, de grävda kanalerna, gravhusen i de fjärran
bergens sidor, flodstränderna, längs vilka fartygen
lågo tätt med de spetsiga seglen hissade till färd
och i vilkas gula siam de röda vattenfåglarna vadade
på höga ben. Men bortom allt detta låg öknen. Så
vitt kunde man skåda från denna plats, att man
skönjde dess röda sand som en oändlig, vilande
linje, oavslutad och tom som det stora havets, med
en het dunst däröver, stigande som en rök framför
synranden.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
