Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Kammartjänare Norberg och spökena - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kammartjänare norberg
huvuden i silver, föras ut genom den stora porten
med dess huggna vapentavlor över och hur tåget
dragit upp genom kyrkbrinken, så beklämmande
svart mot allt det vintervita, varöver en snål sol
släppte ett knippe av tunt ljus. Han mötte det igen
vid kyrkdörren, där piltarna från malmskolan
bildade häck och genom vilken han såg träda in många
av de fina herrar, han så väl kände igen hemifrån
kanslirådets och som han passat upp för på dennes
små muntra och läckra middagar — excellensen
Scheffer och lagman Sotberg, hovintendenten Rehn
med de röda kinderna och det alltid förbindliga
småleendet, kammarrådet af Botin med sin långa
näsa och många, många flera. Å, han kom så väl
ihåg dessa små middagar med kanslirådets vackra
silverstakar på var sin sida om ananasen i sin höga
bronskorg, kristallkarafferna med deras vridna
halsar, som aldrig kommo fram annars, alla de
röd-brusiga och glada ansiktena reflekterade i de etsade
spegellampetterna på väggarna och de
kapuciner-bruna kopparna, som buros in till kaffet. Han kunde
inte låta bli att småle åt minnet, där mitt i
bedrövelsen.
Kammartjänar Norberg vågade inte följa efter
den högförnäma skaran genom porten. Han såg på
sina kläder, de voro, så helgdagskläder de voro,
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
