Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Kammartjänare Norberg och spökena - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kammartjänare norberg
— Han gammal, prata! Vill man bara arbeta, så
nog kan man få arbeta.
Fru Christina Birgitta Robsahm slog med ett
långt, knotigt pekfinger i palisanderbordets skiva.
Hennes hand var som en fågelklo — så olik
kanslirådets lilla feta och röda, tänkte kammartjänar
Norberg i en oklar reflexion.
Efter detta blevo bara några få ord ytterligare
sagda. Alla, han själv ville försöka, liksom stryptes
i halsen på honom. Ersättning för utläggen och
madam Eens förfallna hyra — hyran till första
januari, "fast egentligen borde det vara
vederhäftigt intyg om den saken" — fick han emellertid med
sig i fickan och ett löfte att få titta upp längre fram
någon gång, så skulle han få besked, om man
kunnat skaffa honom något med en rekommendation.
Ute i köket fick han en kaka bröd, ett stop varmt öl
och en sup. Sedan avskedades han.
Madam Een tog emot pengarna utan att fråga
något om förloppet av besöket. Då han själv
ingenting upplyste om saken, blev heller ingenting vidare
ordat därom.
En kväll ett par dagar därefter, då han kom ned
i hennes stuga, satt en främmande karl vid
grötfatet på bordet längs väggen. Han var ung och
8.
_ af Ugglas, Afrodites leende.
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
