Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Kammartjänare Norberg och spökena - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kammartjänare norberg
nycklar, Cyprianus eller Veneris lilla bok, som han
ögnat i hos kamraten i världen, den gamla
underliga kvarndrängen ute vid Spelbomskan —
lapptrummorna, hedningasmyckena och de papistiska
belätena. En kristen borde inte lida sådant. Det
kunde gärna få brinna i den eld, det kommit från,
i stället för att som här samlas och vårdas som
märkvärdiga monumenta. Kanske funnos där
spöken också ... Men den där fasliga Ebba Brahe borta
vid Götgatan, den som han var mest förskräckt för
av alla av clet slaget, henne slapp han väl i alla fall
här. Hon hittade väl inte hit. Och han hade ju, han
hade ju ingen annanstans att gå!
Med den lilla nyckeln öppnade han dörren till den
övre våningen. Han hade halvmedvetet väntat att
mötas av en välgörande fläkt av rumshettad luft,
men efter kanslirådets död hade, nu mitt i helgen,
visst ingen varit däruppe, i de gulgröna
kakelugnarna i de tre små rummen hade det varit släckt i
flera dagar redan och det var bara bitter kyla, som
slog ut genom de svarta ugnsluckornas runda hål.
Han fick fatt i fyrasken på kransen att tända ett
av talgljusen, men han fann dem alla nedbrunna.
Det starka månskenet, som här genom
övervåningens vida fönster flödade in ohämmat och vitt,
upplyste dock rummen med sin klarskurade lan-
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
