Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Kammartjänare Norberg och spökena - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kammartjänare norberg
som man blandat häxdrycker i i papisternas dagar.
Rökelsekar, vari hemliga örter brunnit, voro där,
torsviggar av sten, som Äka-gubben slängt efter sig
ned i hagar och ättehögar, gamla vikingars och
riddares järnhattar, svärd och pansarskjortor. Där var
den stora, underliga elfenbenssadeln med dess ritade
figurer, lagd över ett block i ett hörn, som redo för
en trollpackas Blåkullaritt. Där hängde den heliga
Holmgers broderade täcke, taget från en grav i en
nunnekyrka och ännu, om man satte näsan till,
luktande liksvett och griftemull. Där voro gamla
biskopars silverdrivna kräklor, krumma som
hasselkäpparna pojkarna ute i Möja brukade kroka till i hans
barndom, då de drevo getterna i vall. Där var allt
det pura hittesilvret från Linköping, kalk och
helgonarmar sträckta som till signeri rätt upp i luften,
och fruntimret, som hette sankta Karin, med
pärlkrona och svärd och spikhjul i hand. Där var den
lidande Frälsarens avbild, hög och gyllene och
glimmande tvärs genom mörkret; juveler blixtrade på
den över allt, själva strålen ur det heliga sidosåret
var stelnad i en klar rubin, men den korsfäste
sänkte huvudet i kval och de saliga personerna vid
hans sida ömkade sig och veklagade. Den stora
skålen var där av brun, genomskinlig materia, också
den med kostbara stenar allt över, som skulle vara
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
