Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Kammartjänare Norberg och spökena - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kammartjänare norberg
aktelse, hur svartmän och sejdare tisslat och viskat
ur dessa halvmultna böcker med deras oförklarliga
tecken på sidorna. Kräklor och stavar hade stolta
lyft sig mot skyn, trotsande den Högstes vrede, och
djävlar hade yrt som myggmoln i luften kring dem,
ormar hade kräkts etter i dessa gyllene mässekalkar,
vars vin en förbannad tros ord förvandlat till bittert
gift, gastar hade hoppat kring den ovigda jorden
i dessa högar och rör, varur man grävt fram de
döda vikingakonungarnas och rövarnas skatter, och
framför trä- och stengudars altaren i det yttersta
norr hade det blotats med stenknivar och
bloddop-pade kvastar under isigt flammande
norrskensbågar. Men, ja, allt ville han låta bli att tänka på.
Dock, han kunde inte. Allt han ville glömma, smög
som på bakvägar in i hans tankar, föreställningar,
fantasier.
Ty — så var det — det var inte döda ting och
föremål, de som lågo där och stodo där, själlösa
beläten och smidd metall–det var levande,
farliga väsen bundna här under den rätta
reformerade kristendomens salomoniska insegel i skåp
och kistor, spöken, som släpptes lösa om natten, då
Gud för en timme eller två gav dem fria att irra,
driva om och uppenbara sig i sina fasansfulla
gestalter! När stunden var inne, skulle de te sig för
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
