Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Thanatos på Tottegården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thanatö s pa tottegarden
Så blev hon inburen och förd i säng, medan bud
gick efter mannen, som just höll på med vedkörseln
borta i liden på andra sidan sjön.
I det ögonblick, då det skimrat för ögonen och
hon fallit, hade den tanken rusat genom hennes
huvud: nu dör jag! Sedan, någon timme därefter,
då medvetandet för en kort stund återvände, var
det på nytt den tanken, som stod framför henne:
det är döden. Det var ingenting att göra däråt, det
var ofrånkomligt. Orden, hon hört som sagda i örat
på henne, tog hon om gång på gån g. De förskräckte
henne inte. Men med vissheten om, vad de
inneburo, grep henne en plötslig längtan att dock
åtminstone en gång till få se, få med sin blick och
kärlek omfatta allt det där, hon skulle lämna, allt som
varit förtroget, välbekant och älskat i hennes
vardagsliv, så som det nu varit. De gröna åkrarna
nedemot sjön med drillande lärkor över, hagens
ljusa skott om våren, landsvägen över gärdena en
vinterdag med sol på och den friska vindkylan över
den gnistrande skaren — hon mindes plötsligt allt
och just i den gestalt, hon haft det kärast, och först
nu tyckte hon, att hon rätt förstod, hur kärt det
varit. Grönsakslanden där på baksidan av huset
med morötternas fina, gröna plymer och ärtrevornas
viftande små vimplar — den långa gången genom
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
