Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Thanatos på Tottegården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thanatö s pa tottegärden
lighetsfulla budskap, och hon skulle aldrig bliva det.
Hon skulle aldrig nå den befrielse från världens
margahanda och oro, som ’hon visste, att de stora,
höga själarna förlossas i, aldrig reningen i den allt
försakande begärslöshetens frostigt klara luft. Den
fredlösa, osaliga gnistan därinne i henne skulle
aldrig sluta att irra och bränna. Livet höll henne för
hårt fast — det ringa, småskurna, enkla söckenlivet,
fyllt av futtiga bekymmer och fattiga glädjeämnen,
där de stora, högtidliga minuternas sköna syner
skulle falna och blekna, den vida utsikten över ting
och öden skymmas av jordrök och mist. Ända från
förgängelsens heliga portar hade det ropat henne
tillbaka som en naken Lazarus — men den röst,
som ropade henne, var ingen stor, mäktigt
befallande predikares och profets, ett litet barns röst
hade varit för henne nog...
Och så skulle det förbliva till den dag, då än en
gång ängeln skulle stå vid hennes huvudgärd, men
då utan att fråga något mera.
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
