Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Åke och Roy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ake och roy
leummattan ute i köket, reste sig, borstade ned
förklädet och gick för att öppna. Så hörde han en hög
och klar röst, som talade, och kände igen att det var
justitierådinnans — ingen i hela huset hade en så
hög och klar röst som hon, den var litet skarp och
gäll också, som tyckte den om att befalla. Åke blev
alltid litet rädd för den, då den hördes i trappan,
fast han ingenting ont gjort justitierådinnan,
åtminstone så mycket han visste; han hade ofta hört den,
ty hans pappa var portvakt i huset, där justitierådets
bodde två trappor upp. Men den här gången hörde
han med litet förvåning, hur rösten, bara de första
orden väl blivit sagda, med ens vart så alldeles len
och godsint, som den nästan aldrig låtit förr, och
hur denna lena och godsinta röst sade till hans
mamma: — Se, lilla fru Karlsson, det var då tur
lilla fru Karlsson var inne, hur står det till lilla fru
Karlsson, se jag ville så gärna fråga fru Karlsson
om en sak, jo, det är så, att justitierådet och jag
hade tänkt resa bort ett slag på några månar, till
Paris och Rivieran, fru Karlsson vet, i Frankrike —
jo, det skall bli så skönt så, justitierådet är så
överansträngd och jag har ju min astma, fru Karlsson vet
— men nu ha vi ju vår lilla hund, fru Karlsson vet,
lilla Roy, det är en så fin och rar hund, det
känner nog fru Karlsson till, ren och proper på alla
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
