Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mina äfventyr under belägringen af Wien. Af H. Zschokke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håller sig beredd på ett nattligt bombardement. Hvar
och en skall göra sig en glädje af att dö för sin
älskade Kejsare."
"Min vän," ropade jag, uppbragt öfver sådant
sladder, "tala dock som en förnuftig man anstår.
Hvad kan väl vår Kejsare hafva för glädje af att vi
alla dö? vi vilja hällre lefva för honom; det
förskaffar oss mer ära. Och skall man nödvändigt dö: så
må Fransoserna göra början med sig sjelfva."
"Vi med dem!" skrek David, "alla brinna af
längtan att slåss med dem. Man talar om frivilliga
som i förening med tropparna skola göra ett
utfall i natt. Alla samlas. Jag skall ej vara den siste!"
"Verkligen, David? det låter godt att höra. Gör
blott ett fans allarm, när ni kommer ut, så skall
åtminstone fienden blifva hindrad att bombardera
staden. Och det är redan mycket. — Det, kan man
likväl säga, är att drifva menskliga ondskan till sin
högsta punkt, då man till och med bestämmer
natten till bombardering, liksom om dagen ej vore lång
nog till olycka; Ett nattligt bombardement är den
ohyggligaste uppfinning, som man gjort i
krigskonsten* — Tror du, David, att vi snart få undsättning?"
"Ja visst; stora armeen marscherar redan
fienden i ryggen. Kan Wien hålla sig tre dagar, så hafva
vi segrat. Då skola vi jubilera."
"Nota bene! om vi ännu lefva, kusin David,—
om vi ännu lefva."
Under det vi stodo der och taltes vid, slogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
