- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / I /
37

(1837-1838) With: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mina äfventyr under belägringen af Wien. Af H. Zschokke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


min korpulens; ty alla trängde blott på mig, liksom
hade hela regementet äfvensom landstormen endast
kommit för att transportera min person. Nu för
första gången ansåg jag bela Kejserliga residenset
och mig med förlorade. Hvad skulle jag göra? det
bar ut ur staden, det märkte jag väl ; men dit
önskade jag mig ej för allt i verlden.

Men som det var min skyldighet att blifva på
min plats vid borgporten, gaf detta mitt åliggande
mig så mycken styrka, att jag förmådde smyga mig
på sidan ur den värsta trängseln, och trycka mig
så fast som möjligt intill en mur, för att låta tåget
brusa förbi. Här stod jag orörlig, som en klippa.
Och billigtvis må det anses gränsande till det
underbara. i vårt århundrade, att jag, bland den
förbiströmmande massan af bössor, karbiner, sablar
lior, pikar, klubbor, hillebarder, morgonstjernor och
flere andra dylika afgrundsverktyg, blef oskadad.
Blott mitt framskjutande underlif, kring ett hörn,
fick några kontusioner. Fransoserna hade visst på
stället slutat fred, om de blott till hälften varit så
i trångsmål, som jag.

Sedan de höljande hoparne slutligen passerat
förbi, tackade jag himmeln för min underbara
räddning, satte den tillklämda hatten åter i ordning,
tog mig en pris, och försökte återvinna den
hållning, som så väl höfves en Fältväbel.

Då jag återkom till borgen, mönstrade jag än
en gång mitt, manskap, hufvudsakligast af nyfikenhet
att se, om ej hälften af dem sprungit hem; och
hvarföre skulle jag ej tilltro dessa fäderneslandets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:48:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aftlect/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free