- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / I /
41

(1837-1838) With: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mina äfventyr under belägringen af Wien. Af H. Zschokke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


man kallar detta feghet; men man måste äfven
medgifva, att modighet ej är annat än en skänk af
naturen, hvaröfver ingen bör högfärdas. Det är en
medfödd egenskap, såsom poesien och tonkonsten.
Jag finner det mycket löjligt att förakta en annars
bra karl, derföre att han ej kan skrifva versar eller
sjunga en ton rigtigt. Likaså förtjenar ej den
förebråelser, som väl af skräddarn fått sig en
Löjtnantsuniform, men af naturen intet Löjtnantsgeni. Och
det är just förhållandet med mig. Hvarföre skulle
jag blygas deröfver att naturen försett sig. Jag är
dessutom alls ingen vän af att slå ihjäl , eller att
blifva ihjälslagen. Den som har smak derföre—för
min skull allt för gerna; men så må man också
tillbaka unna mig mitt helbregda skinn, som ej tillhör
någon annan än mig.

Mina kamrater hade också säkerligen ringa nöje
af de öfver oss i luften flammande mordfoglarnes
susande och hvinaude. Likväl ställde de sig
temligen käcka. Endast jag, så ofta jag sàg någon af
de lysande kulorna flyga öfver mig, måste ovilkorligen
böja ned hufvudet; Ty de fleste tycktes hafva sin
bestämda rigtning emot mig, och fiendens afsigt
tycktes vara att ej bombardera Wien, utan min
oskyldiga person.

Gerna hade jag aflägsnat mig från borggården
för att ej för min skull blottställa hela kompaniet
för den ögonskenligaste fara, om jag blott
anständigtvis kunnat draga mig tillhaka från detta sällskap
af hjeltar. Jag lät alltså ödet råda; men svor
emedlertid vid alla helgon att hvarken i denna eller
anddra verlden blifva soldat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:48:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aftlect/1/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free