- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / II /
30

(1837-1838)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En ungdomsbekantskap. Af Fredrik Hallberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


månaden. Längre bort stod en kostelig grupp,
två samtalande herrar. Den ena var åldrig,
klädd i hvita klädesböxor, fin bonjour med krås
och manchetter. Carnaturen var gul,
expressionen sliskig. Den andra var en liten rödfnasig
man i svart frack. Han gnuggade oupphörligt
händerna på så vis, att den enas innansida
tangerade den andras. Jag hörde ej andra ord af
honom, än alldeles och ingalunda, som ofta
temmeligen bakvändt blef upphöjt till rang och
värdighet af svar på ett tal, som fordrade just
motsatsen. Detta härlede sig troligen af
distraction, ty han corrigerade sig genast sjelf, t.
ex. Hur mår excellencen W. nu, har
Kammarjunkaren hört något derom i dag, hvarpå den
lilla svarade Alldeles — ingalunda, hvilket
beledsagades med en expressiv nickning. Tyckte
Kammarjunkaren om Italien? Kammarjunkaren
Var väl hos Byström och såg hans bellezza?
Ingalunda - - alldeles Byström och jag voro
mycket tillsammans. Det är en bra hygglig karl
– så är det — så är det — så är det — så är
det etc. Denna jakningsformel utsades med för
hvar gång mattare stämma, tills den knappt
hördes en tum från näsan och sist bortdog. Jag
såg genast, att det var en beskedlig fjäsk.

Apothekaren och jag gjorde vår rund kring
rummet. Jag hade ej litet gagn af honom. Han
var ett lefvande register. Fredrik hade alldrig
någon fallenhet för de sköna konsterna, men
väl för andra. Det var dock en tid, han var
virtuos i mindre skala både som musikus,
bildhuggare, målare och architekt. Ja han till och
med var en mästare att arrangera och utföra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aftlect/2/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free