- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / II /
42

(1837-1838)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En ungdomsbekantskap. Af Fredrik Hallberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dottern med sina jemnåriga började klicka på ett
ostämdt klaver och sjunga—ja hvad? A jo
inte var det Kung Beles söner, intet heller
Böttiger m. m., utan sådana mera lefnadslustiga
stycken som Kära Doctor kom, Mamsell har
ondt
etc. Troligen valdes det förra stycket
just i anledningen af Värdinnans nyss timade
sjukdomsfall. Fruarna skrattade hjertligt och
högljudt och admirerade den admirabla sången.
Källarmästarns runda gumma skrattade så pass,
att hennes exteriör gick i vågor. Också
efterlemnade denna skrattfest en obehaglig hicka.
Frun måste visst ha ätit surkål till middagen,
ty så föreföll det mig. Som hon var prima
donna i societeten, så väckte hennes
oppstötningar mycket larm. Husets dotter, den
näbbiga näsperlan, kom med ett vattglas i handen
och räckte det åt den hickande mostern, på det
hon genom drickning ur detta tre gånger och
dess upplyftande öfver näsan emellan hvar dryck
skulle till helsan och humöret återställas. Men
den gången fick hon intet, ty värdinnan rusade
opp, som ett ungt lejon, och gaf med högra
tassen en så reputerlig örfil åt dottern, att
denne föll baklänges med glaset öfver sig. Frun
röt: skall du inte någonsin lära dig folkvett och
faconer din otäcka, skall du bjuda ett glas utan
bricka. Dock utvisades vreden ur hennes
hjertas fatabur af den inträdande moderskärleken.
Hon hjelpte dottern opp, röck ljuset (det ena)
från bordet och synade nacken, hvarpå hon
sprang till skänken efter en knif att lägga pà
bulan. Dottern återställdes snart.

Jag ville aflägsna mig, sedan jag fått the

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aftlect/2/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free