- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / II /
54

(1837-1838)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En ungdomsbekantskap. Af Fredrik Hallberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


att helsa på mig, när han behagade; men han
ursäktade sig. Han sade sig så ogerna inträda
i sällskapslifvet, det skulle blott uppkalla hos
honom sjelf obehagliga minnen och han skulle
genom sina gammeldagsseder, och sina
egenheter i sätt alt vara och åsigter blott väcka
andras löje. Jag försäkrade honom, att han ej
skulle träffa någon annan än min familj, men
han vägrade. Hans lefnadssätt är lätt
beskrifven Han satt mest inne. Gick han ut och
motionerade sig, skedde det om aftnarne åt de
folktomaste trakterna af staden. Om vintern
höll han sig mest inne. Om sommarn var hans
förnöjelse att ensam eller i mitt sällskap i båt
segla i skären och besöka holmarne omkring
hamnen. Han for ut om morgonen, lät den
samla trotjenerskan, som både var hushållerska,
köksa, huspiga och kammarjungfru, medsända
matsäck. Sent om aftnarne återkom han. Han
gjorde sådana farter helst allena, med en bok
endast till sällskap. Han sade sig nämligen
älska naturen, sommarens växtlighet, skogens
foglar, de blåa vågorna, belysta af solens eller
stjernornas ljus, mera än menniskorna. Jag märkte
äfven i hans samtal att han egde ett gränslöst
natursinne eller sinne för naturens både
sublima och milda skönhet. Jag besökte honom
flera gånger i veckan.

Jag inbillar mig, att du kära läsare! tänker
utom dig sjelf vid denna skildring: nu har det
blifvit stadga, i den slyngelaktiga ungdomen.
Han har blifvit allvarlig som ålderdomen,
menniskoskygg som sin vän, enstöring och
träaktig, som denne är. Visst nog, har åren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aftlect/2/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free