- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / II /
55

(1837-1838)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En ungdomsbekantskap. Af Fredrik Hallberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


förminskat lifligheten i mitt yttre, men denna
liflighet har tagit sin reträtt inåt. Varmt slår
mitt hjerta för lifvets harmonier kallt för
lifvets dissonanser; den yra fröjden har genom
reflexionen skärats till stilla salighet och den
bittra smärtan har klarnat genom erfarenhetens
lärdomar till ett behagligt, ett mildt rörande
vemod. Dock ännu är min lefnadssol icke
omdunklad af andra moln, än de lätta skyar, som
tjena att ge svalka och genom contraster ge
den glada dagen ökad tjuskraft. Ännu sitter hon
vid min sida, min Goda Genius, min Fylgja, än
har icke en enda otrogen tanke lagt sin is
mellan våra hjertan. Barnen växa ännu glada och
friska. Fredrik börjar växa ifrån sitt träsvärd
och sina lusthus, Hilda ifrån sina dockor.
Helsans rosor blomstra på hennes kinder, hon är
en trogen afbild af mamma sjelf. Må glädjen,
må den husliga lycksaligheten, vara för evigt!
Läsare, om du sjelf, är lycklig, om lifvet ligger
för dig i rosor, önska detsamma både för dig
och mig; om du är bedragen på ungdomens
löften, om du i grafven ser det enda lugnet, i
hoppet en otrogen edsbryterska, i jorden —
ett ingenting, då önska oss båda på en gång
bättre dagar i ett på andra sidan !

Du tror väl, du må vara lycklig eller
olycklig, du tror väl läsare! att apothekaren var
en tråkig menniska, som ej lyssnade till tidens
stämma, ej hade sinne för de stora brytnings
skifte i verldshistorien, den nedgående dagen i
bildningens verldsår. Nej, du tager misste.
Apothekaren följde med sin tids alla färder, hon
följde dem med tanken. Lugn och sansad satt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aftlect/2/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free