- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / II /
59

(1837-1838)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En ungdomsbekantskap. Af Fredrik Hallberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kökskammaren, der de alla voro församlade i
helgdagsdrägter med husfrun till præses. När
Julbocken efter väl förrättade värf återkom
räckte han Fredrik en trumpet, hvarmed han, säll
som — — ja! det fins ingen liknelse , som kan
förklara hans glädje, gaf signal, att
paketöppningen skulle börja — Barnens utrop för hvar ny
upptäckt voro fröjdeljud för föräldrarne.
Äfven vi äldre blefvo ej litet surprenerade;
Apothekaren, när han ibland andra presenter af
Mamma och barnen, fann några dyrbara
alldeles nya engelska arbeten, som jag hört honom
önska och hvilka jag i god tid efterskrifvit;
mamma då hon fann högst dyrbar mängd
silfverpjecer, af hvilka den största hade till
inskrift: H. H. (Hilda Hallberg), den lyckligaste
familjemoder, af en gammal vän; jag, då jag
fick ett convolut af dokumenter, med utanskrift:
Documenter, genom hvilka Häradshöfding
Hallberg göres till Executor Testamenti efter N. N.
(Apothekarens namn), och försäkras om hälften
af hans efterlemnade förmögenhet, som ej
torde bli obetydlig, med flera dokumenter, att
öppna först dagen efter testators död.

Alla stodo vi sällt öfverraskade. Hvar och
en visade den andra sina julklapper och
omfamningar m. m. följde. Det var den gladaste
julafton vi haft. Apothekarens skänker till oss
alla styrkte min tanke, att hans förmögenhet
måste vara högst betydlig. Han var sjelf
ovanligt glad och treflig. Han var som en af
familjen och sjelf ej en ringa anledning till
familjefestens glädje. Han kysste ömsom barnen,
ömsom slog han upp sina böcker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aftlect/2/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free