Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En ungdomsbekantskap. Af Fredrik Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag och Fredrik på visite. Han kysste dem och
sade tyst: Försent. Han bad mig följa sig hem
och bli hos honom öfver natten, ty han hade
rigtiga saker att säga mig. Jag följde.
Han klädde af sig med madamens tillhjelp,
ty sjelf förmådde han det icke. . Jag satte mig
vid sängen. Madamen gick ut. Han talade om
sina affärer och gaf mig upplysningar och
befallningar. Sedan talade han om sin
begrafning och bad mig låta den försiggå i allsköns
tysthet. Han sjelf hade inga vänner i staden,
utom mig. Jag skulle med mina vänner
ledsaga honom till sitt hvilorum. Derefter bad han
mig mottaga som en skänk hans bibliothek och
manuscripter och deraf göra det bruk, jag
funne för godt. Sist samtalade han om döden,
huru kär den var honom, om sina förhoppningar
om sällhet i ett annat lif. Han bad mig sedan
skaffa prest, ty han ville communicera. Detta
uppdrag lät jag madamen uträtta. Sedan detta
var gjordt, gjorde han en bön, som försatte
mig i den djupaste andakt. Derpå slumrade han
in. Jag väntade länge, att han skulle vakna,
men när jag förde ljuset närmare hans anlete,
var det dödsblekt. Befriaren hade redan kysst
honom. Jag vill ej tala om min och de
minas sorg.
Jag arrangerade om begrafningen, efter hans
förordnande. Något löjligt tilldrog sig likväl
under detta bestyr. Jag ville nödvändigt, att
begrafningsverser skulle följa med kringlorna.
Men största hufvudbry var att beställa dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
