- Project Runeberg -  Afton-lectyr : samling af smärre intressanta berättelser till sällskapsläsning och sjelfnöje / II /
63

(1837-1838)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En ungdomsbekantskap. Af Fredrik Hallberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Apollo hade få dyrkare i den staden. De äro
lätt uppräknade. En Rector var den bästa, men
han skref bara latinvers, och det hade varii som
att kasta perlor för svin, att låta utdela
sådana i den olärda staden. En försupen skrifvare
var den mest anlitade tillfällighetsdiktaren. Han
bodde i ett kyffe på fattighuset och skref vera
för 2 skilling raden. Jag besökte honom i hans
elände och lofvade en riksdaler versen med
vilkor att de först och främst skulle vara vackra,
för det andra ej vara längre än två sidor. Hans
fröjd var utom alla gränsor. I samma kyffe
bodde äfven en afsigkommen och af kärlek
förvriden student, men som högst sällan var, redig
nog, att skrifva en förståndig rad. Under
ljusstunderna skref han dock de dråpligaste
verserna. Äfven han anlitades under samma vilkor.
Äfven om verserna ej skulle lyckas dem,
lofvade jag betala summan. De började således
sina prisskrifter. Hvarken nätter eller dagar
hade de ro. Skrifvaren kom dagen efter upp till
mig och bad om en tjugufyra skilling i förskott
till skrifmaterialier, (bränvin räknades äfven dit).
Den andra poetastern söp aldrig, men löftet
hade förvridit honom, ej uppklarnat hans förstånd.
Hans ådra flöt hela veckan, men i de galnaste
verser. På bestämd tid infunno sig båda
trashankarne med glädjen i blickar. Det syntes,
att de hade fadersfröjd. Under det jag
genomläste deras prisskrifter stodo de vid dörren
uppfyllda i spänd väntan. Den förvridnes stora
’ algögon blängde hemskt omkring sig, den
försupnes slöto sig mera ihop liksom han var
nära att inslumra. En stark bränvinsånga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aftlect/2/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free