Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utprickning i svenska farvatten - Sjöfartsregler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid navigering i utprickad farled iakttages:
Kryssprickar äro utsatta vid grund av liten utsträckning, som kunna
passeras på båda sidor.
Kvastprickar utmärka i allmänhet farleds norra eller östra gränslinje,
slätprickar dess södra eller västra gränslinje. Om denna regel tillämpades
utan undantag, skulle det emellertid vid slingrande farleder ofta inträffa, att
samma slags prickar finge tagas än om styrbord, än om babord. För att undgå
denna olägenhet tänkes varje farled i hela sin utsträckning tilldelad en viss
huvudriktning, endera från ost till väst eller från syd till nord. Genomfares
leden i denna riktning, skola prickarna passeras så, att kvastprickarna äro
på styrbords sida och slätprickarna på babords.
Även med kännedom härom kan man lätt taga miste, särskilt där
farleder med olika huvudriktningar skäras eller hava en gemensam del. Bästa
regeln är därför: Se efter i sjökortet, på vilken sida prickarna skola
tagasl
B. Vid grund, belägna i öppna sjön, utanför skärgård och utprickad
farled, användas i allmänhet grövre prickar eller remmare (stundom bojar),
vilka hava olika färg och kvastbeteckning, allt efter deras läge i förhållande
till grunden, nämligen
nord om grund: helt svarta (n, n’, n")f
ost om grund: svarta med ett brett vitt bälte (o, o’, O")»
syd om grund: röda med uppåtvända kvastar (s, s’, s").
väst om grund: röda med nedåtvända kvastar (v, v’, v")*
Dessa märken förses ofta med en eller flera ballonger i varierande
anordningar, varigenom de bliva bättre synliga och lättare att skilja från varandra.
C. För sjöfarten hinderliga vrak utmärkas i allmänhet medelst
grön-målade prickar eller märken.
Sjöfartsrcglcr.
Ljussignaler föras från solnedgången till soluppgången.
Fartyg på väg skall föra:
en vit topplanterna för ut,
en grön lanterna på styrbords sida,
en röd lanterna på babords sida,
en vit lanterna akter om och högre än topplanternan.
Fartyg under 40 ton kunna föra en sammansatt lanterna, som visar grönt
och rött sken, en meter under vitt sken.
Fartyg till ankars för en vit ankarlanterna för ut.
Ljudsignaler. När fartyg äro i sikte av varandra och det anses nödigt
vid utförandet av någon i ombordläggningsreglementet tillåten eller
föreskriven åtgärd, angives signalen genom:
■H jag ändrar min kurs styrbord hän,
Wj jag ändrar min kurs babord hän,
Sfl Sn KS >uin maskin går med full kraft back.
Nödsignal angives genom oavbrutet begagnande av signalapparaten.
Styrnings- och seglingsregler.
Om ett annalkande fartygs bäring på kompassen ej märkbart förändras,
skall fara för ombordläggning anses vara för handen.
Fartyg som upphinner, väjer för det fartyg, som upphinnes.
Fartyg, som väjer, undviker, så framt omständigheterna det medgiva,
att gå för om det andra fartyget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
