Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O. Rydbeck: Några tankar om krisens lärdomar och problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA TANKAR OM KRISENS LÄRDOMAR OCH PROBLEM
19
förhållanden, som kanske sedermera framstå som rent tillfälliga
företeelser eller måhända till och med, en gång i tidén och sedda i ett
större sammanhang, kunna visa sig hava varit oriktigt bedömda.
Å andra sidan är det uppenbart, att ju starkare växlingarna varit
och ju mera händelserna ingripit i det hittills bestående, med så
mycket större uppmärksamhet måste vi oavlåtligt följa dem och deras
verkningar. Härmed sammanhänger i hög grad möjligheten för
såväl de ansvariga ledarne av landets ekonomi som den enskilde
affärsmannen att kunna vidtaga de åtgärder av administrativ och
praktisk art, som företeelserna betinga. Och endast genom att dessa
av det enskilda och offentliga meningsutbytet till sin innebörd
ställas i kritisk belysning, kunna vi förvänta, att den erfarenhet de
tillfört oss en gång kan komma att bliva utgångspunkten för lämpliga
lagstiftningsåtgärder.
I den mån det allmänna intresset för dryftande av ekonomiska
spörsmål får anses utgöra en viktig betingelse för att de ekonomiska
företeelserna skola erhålla den erforderliga allsidiga belysningen, ha
vi ingen anledning att beklaga oss här i Sverige. Naturligtvis
mycket tack vare den intensiva upplysningsverksamhet, som våra
nationalekonomer av facket utövat med aldrig slappnande tålamod och
under användning av framställningssätt, som genom enkelhet och
klarhet avvunnit spörsmålen intresse även från på området annars
oförfarna läsare, har den svenska allmänheten lagt ett ständigt
stigande intresse i dagen för hithörande frågor. Särskilt kanske om
de fallit inom området för bankernas verksamhet. Därom är i och
för sig naturligtvis endast gott att säga. Men den stora
allmänheten har gärna en benägenhet att alltför hastigt och utan tillräckligt
övervägande draga sina egna slutsatser ur inträffade händelser.
Kanske rätt så löst grundade populära uppfattningar komma då lätt
nog att fastslås som axiomatiska sanningar, vilka sedan få bilda
bakgrunden till krav på omedelbara lagstiftningsåtgärder.
Man föranledes till dessa reflektioner, när man tänker på,
hurusom under det gångna kvartseklet vår banklagstiftning varit
föremål för så gott som oupphörlig omarbetning. leke nog med att
trenne särskilda bankkommittéer — 1901, 1907 och 1917 års — var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
