- Project Runeberg -  Affärsvärlden : ekonomisk veckorevy : 1901-1926 : Första kvartseklets festskrift /
41

(1925) [MARC] - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. Sten: Några ord om behovet av ekonomisk upplysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM BEHOVET AV EKONOMISK UPPLYSNING

41

tid vederhäftigt ekonomiskt vetande sprides och det ekonomiska
tänkandet stimuleras och vidmakthålles, på vilket sätt, i vilken form
det nu sker. Hela vår civilisations tillvaro har äventyrats under
senare år, därför att man icke beaktat, att de ekonomiska lagarna
verka med obönhörligheten hos en naturkraft.

I en tid som vår är okunnighet om det ekonomiska samhällslivets
funktioner och lagar farligare än eljest. Ofta kan man dock icke
värja sig för det intrycket, att den minst sagt begränsade insikt, som
kommer till synes, måste vara mera låtsad än verklig. Tänk på
legenden om de svenska bankernas önskan och strävan att hålla industrien
i sina klor och på den ofta mycket konstlade bevisning, som presteras
till stöd för dessa påståenden. Om också bankerna ha sin del i
ansvaret för den starka inflationen och dess egendomliga företeelser —
ett ansvar, som delas med snart sagt alla andra, industrier och
enskilda, regeringar och politici — lär väl ingen vilja påstå, att det är
de privata bankerna, som bära skulden till att deflationsprocessen
i vårt land blev så enastående häftig. Såsom den nu förlöpte, måste
den emellertid föra med sig, att industriföretagens aktiekapital, helt
eller till större delen, blevo förintade. Då nu av olika orsaker —
internationella eller mera interna — industriens räntabilitet
ned-bragtes till ett minimum och de betydligt sjunkande sparmedlen allt
mer drogo sig från industrien, så försattes många av de svenska
industriföretagen med naturnödvändighet i den situationen, att de för
sin fortsatta existens voro uteslutande beroende av bankkrediterna.
Vad skulle bankerna göra under sådana omständigheter? Vägrades
krediterna, ginge kanske företaget under, och vilka konsekvenser det
skulle medfört, är lätt att tänka sig. Något speciellt nöje är det
givetvis icke för en bankledning, att på samma gång sköta sitt institut
och få sig påtvingat ledarskapet för en större eller mindre del av
landets industri. Bankerna och industrien sitta emellertid nu i samma
båt, och kunna de med gemensamt arbete ro den i land, blir det till
bådas fördel; i motsatt fall är det bådas risk. Ett kan jag försäkra,
om det behöver upprepas: inga kunna högre än bankerna önska, att
de nuvarande förhållandena snarast skola bringas att upphöra. Under
tiden är dock tyvärr snart sagt varje åtgärd, som i ömsesidigt intresse
6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afv25/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free