- Project Runeberg -  Affärsvärlden : ekonomisk veckorevy : 1901-1926 : Första kvartseklets festskrift /
49

(1925) [MARC] - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gust. Ekman: Framtidsutsikterna för Sveriges järnhantering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framtidsutsikterna för Sveriges järnhantering

INOM den svenska järnhanteringen framträdde för cirka 35 år
sedan en företeelse, som medförde en synnerligen beaktansvärd
förändring i avseende å järnbrukens produktions- och
försäljningsförhållanden. Man skulle kunna säga, att den förut i visst
avseende rätt enhetliga tillverkningen då undergick en
klyvningsprocess, och att utvecklingen sedermera fortskridit efter tvenne från
varandra mer och mer divergerande linjer.

Den epok, som då inträdde, betecknas av de basiska
göttillverkningsmetodernas införande i landet, övergången till användning av
mindervärdiga råvaror och begränsningen av produkternas kvalitet till
det ändamål, för vilket de voro avsedda.

Förr begagnade varje svenskt bruk uteslutande träkolstackjärn
eller från sådant tackjärn härrörande skrot som råvara för sitt smide,
och inom Sverige ansågs utländskt järn i allmänhet så
mindervärdigt, att såväl verkstadsindustrien som j ärnmanufakturverken och
landets smeder föredrogo den svenska varan framför den utländska.
Följden härav blev, att det avfall, som uppstod vid järnets
användning och som kom i marknaden i form av skrot, var av god och
ren beskaffenhet.

När martinprocessen enligt det sura förfarandet på 1870- och
80-talen vann insteg i Sverige, var det därför ingen svårighet att mata
martinverken med rent skrot och sålunda fanns ingen större risk för
att det med skrottillsats framställda stålet ej skulle bliva av prima
beskaffenhet.

Under tiden hade de basiska färskningsprocesserna börjat
tillämpas vid en del utländska järnverk, vilka härigenom blevo satta i

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afv25/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free