Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. G. Hammar: Skeppsbyggnadsindustriens möjligheter i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
H. G. HAMMAR
get gjorda varvsanläggningar ha blivit nedlagda, men övriga varv,
med en del obetydliga undantag, arbeta med ungefär samma
kapacitet som åren före kriget, ehuru med reducerade .vinster. Härifrån
äro varven kring Östersjön ett undantag. Man kan gott säga, att
samtliga dessa varv drabbats hårdare av depressionen, än vad man
kan finna på andra europeiska platser. Detta torde dels bero på
att de naturliga förutsättningarna för varvsindustrien vid Östersjön
äro sämre än på Nordsjö- och Atlanterkusterna med sina isfria
hamnar och mildare klimat, vilket naturligtvis gör sig mera kännbart
vid en hård konkurrens, men även torde man få medräkna det
faktum, att kriget omändrat förhållandena i Östersjön på ett sätt, som
helt fördärvat den kundkrets, för vilka dessa varv huvudsakligast
voro anlagda.
I Tyskland levde varven länge på valutafallet, men ha nu efter
stabiliseringen kommit i samma svårigheter, som jag beskrivit för
övriga varv på den europeiska kontinenten. Orderbeställningarna
inkomma numera sparsamt, varför de flesta varven minska driften,
några avveckla helt och hållet.
De länder, där varvsindustrien tyckes ha lidit minsta avbräck,
äro Holland, Danmark och Sverige. Det ser ut som en tanke, att
detta inträffade just med de tre länder, som icke blivit indragna i
kriget och att de under kriget, då övriga staters varv hårt
engagerades för krigsindustrien, fingo tillfälle att mera lugnt utveckla sig.
Norge har råkat i en särställning, som för närvarande är svår att
klargöra. Holland och Danmark voro dock framstående som
skepps-byggande nationer före kriget, vilket knappast kan sägas om
Sverige.
Det torde vara allmänt bekant, hur den svenska varvsindustrien
legat så gott som i lägervall alltsedan 80-talet. Orsakerna härtill
voro flera, främst naturligtvis att vår rederinäring vid århundradets
slut stod så lågt.
I och med öppnandet av våra interoceana linjer, vaknade ett
intresse för svenska skeppsbyggnadsindustrien. Man gjorde rätt så
ingående utredningar, om hur denna skulle kunna återuppbyggas,
så att man åtminstone kunde skaffa det för våra linjer behövliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
