Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. G. Hammar: Skeppsbyggnadsindustriens möjligheter i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBYGGNADSINDUSTRIENS MÖJLIGHETER I SVERIGE 65
dustrien, ty i och med att de svenska rederierna skaffade sig
tonnage för de transoceana linjerna började även en förbättring inom
den svenska varvsindustrien. Sålunda finna vi, att år 1912, då
varvsindustriens anhållan om statsunderstöd blev avslagen, hade
dock industrien vuxit sig så pass stark, att flera av varven byggde
såväl last- som passagerarefartyg av ansenliga dimensioner, ej
endast för svenska redare utan kunna vi även under åren strax före
krigsutbrottet notera beställningar för såväl ryska, finska som norska
och tyska beställare. Den nuvarande svenska varvsindustrien är
sålunda icke sprungen ur krigskonjunkturerna direkt, utan hade
kommit igång, så att den hade rätt så goda förutsättningar strax
innan kriget bröt ut. Det var naturligtvis till stort gagn för
industrien, att under kriget få i lugn organisera sig för mera permanent
stordrift och kan det vara rätt så glädjande att se, huru varven
f. n. äro sysselsatta.
Enligt de meddelanden, som stått till mitt förfogande, leva de
svenska varven huvudsakligast på utländska beställningar.
Götaverken har för närvarande ett fartyg om 7500 ton på stapeln för
svensk redare, men samtidigt äro de övriga tre bäddarna belagda
med utländska beställningar representerande tillsammans över 8.000.000
kr. Härtill kommer ett fartyg för c:a 1.500.000 kr., för vilket
skrovet bygges vid Öresunds varvet samt en 5: te beställning gjord i
dagarna på c:a 2.000.000 kr. eller i allt närmare 12.000.000 kr.
utländska orders d. v. s. 6 gånger så mycket som beställningen för
den svenske redaren. Lindholmens verkstad har på stapeln en svensk
statsbeställning och en tankbåt för utlandet, vardera representerande
ett värde av c:a 2 miljoner kr. Eriksbergs verkstad har ett
stats-bygge på stapeln samt en linjebåt om 5000 ton för svensk redare.
För utlandet har verkstaden beställning på ett lastfartyg om 6700
tons d. w. Här torde de svenska beställningarna gå till något över
3 miljoner kr., då de utländska endast belöpa sig till hälften eller
ungefär 1.6 miljoner kr. Dessutom användas Göteborgsdockorna i
rätt så stor utsträckning av fartyg under främmande flagg. I Skåne
finna vi Helsingborgsvarvet utan något utländskt nybygge. Detta
varv tyckes dock drivas jämförelsevis fullt med reparationsarbeten,
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
