Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. G. Hammar: Skeppsbyggnadsindustriens möjligheter i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
H. G. HAMMAR
även här i viss mån å utländska fartyg. Öresundsvarvet i
Landskrona har ej annat än ovannämnda fartygsskrov på stapeln och är
således för ögonblicket uteslutande sysselsatt för utlandet, om man
frånser reparationsarbeten samt ett fartyg för Svenska Lloyd under
utrustning. Kockums Verkstad i Malmö har på sina 4 bäddar en
svensk statsbeställning och 3 st. 7800 tons fartyg för utländsk
redare. De senare fartygen representera ett värde av minst 51/2 milj.
kr. Sålunda uppgår den utländska orderstocken, som de svenska
varven lyckats skaffa sig, till betydligt mera än 20 milj. kr.
Leveranserna av dessa beställningar skola i huvudsak vara fullgjorda inom
ett år. Under tiden får man väl hoppas, att orderna flyta in, så
att denna exportindustri kan hållas gående.
Det är ju en rätt så intressant omkastning, som försiggått under
de senaste 15 åren. Från att det huvudsakliga tonnaget för svenska
handelsflottan importerades till att våra varv exportera ett
motsvarande tonnage. Svenskt tonnage beställes fortfarande i utlandet
och kommer detta helt säkert att alltjämt fortfara. Det ligger i
sjöfartens internationella natur att redarna bygga och reparera sina
fartyg varhelst det kan passa dem och det finnes intet att erinra
emot att de svenska redarna allt emellanåt använda sig av utländska
varv. Faktum är, att vi kommit så långt, att utlänningarna ha
förtroende för våra varv och att vi själva bygga och reparera
större delen av det svenska tonnaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
