- Project Runeberg -  Affärsvärlden : ekonomisk veckorevy : 1901-1926 : Första kvartseklets festskrift /
89

(1925) [MARC] - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Falkman: Växlingar i de svenska naturtillgångarnas värde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄXLINGAR I DE SVENSKA NATURTILLGÅNGARNAS VÄRDE 89

ning av fosforhaltiga malmer ägt rum. Prisläget för dessa malmer
har därför ej heller undergått fullt så ogynnsamma förskjutningar
som för de fosforfattigare, om också ej heller här priset kunnat
bibehålla det läge i förhållande till den allmänna prisnivån, som samma
malm hade före kriget. Det är emellertid framförallt de enastående
gynnsamma produktionsförutsättningarna vid de betydelsefullare av
ifrågavarande svenska gruvor, utvecklade med hjälp av stora
kapitalinsatser, som medfört en helt annan situation för denna kategori av
gruvor än den, som inträtt för de fosforrenare malmerna. Och här
gäller otvivelaktigt, att naturtillgången behållit ett mycket högt värde.

Mot den väldiga exporten från ifrågavarande malmfält har,
framförallt tidigare, ofta höjts varnande röster, vilka sökt göra gällande,
att den skulle leda till våra järnmalmtillgångars förbrukande utan
att landet därav hade största möjliga nytta. Denna uppfattning
är otvivelaktigt felaktig. Då någon större förädling i landet är högst
osannolik, måste det vara ekonomiskt riktigt att genom malmexporten,
som i alla fall är relativt obetydlig i förhållande till tillgångens
storlek, taga in till landet så mycket kapital som möjligt.

De stora norrländska malmfältens historia är belysande för huru
snabbt förändringar i naturtillgångars värden kunna ske.
Ifrågavarande malmberg voro kända redan under förra delen av 1700-talet,
men ansågos ända fram mot senare delen av 1800-talet såsom
praktiskt taget fullkomligt värdelösa på grund av malmens otjänliga
sammansättning för den tidens järntillverkning och gruvornas
avlägsenhet från kommunikationsleder. Ja, ännu på 1880-talet, sedan
dock redan järnvägen till Gällivare påbörjats — det var utländskt
kapital som tog initiativet till gruvfältens öppnande — ansågos de
så litet värda, att de utbjödos till belopp, som betydde praktiskt
taget intet värde för naturtillgången. När sedan år 1902 staten
erbjöds att förvärva Kiruna och Malmberget med dåvarande
anläggningar för 21 milj. kr., ansågs detta för ett oacceptabelt bud och blev
som bekant avböjt. Men redan sex år därefter värderades gruvorna
excl. anläggningar i Flodströms officiella utredning av den svenska
nationalförmögenheten till 410,2 milj. kr. Och detta värde torde
i längden komma att bliva förräntat.
12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afv25/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free