Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Falkman: Växlingar i de svenska naturtillgångarnas värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXLINGAR I DE SVENSKA NATURTILLGÅNGARNAS VÄRDE 91
stängdes. Det var först efter upphävandet av dessa och efter
avskaffandet under inflytande av den ekonomiska liberalismens läror äv
de hämmande svenska statsåtgärderna, som trävaruexporten under
mitten av 1800-talet fick större uppsving. En verksamt bidragande
omständighet till den ökade livaktigheten torde också hava varit
inflyttningen av i denna näring kunniga kapitalstarka utländska män.
Här må i förbigående påpekas, hurusom det är påfallande ofta,
ja nästan regel, ej blott i Sverige utan också annorstädes, att initiativ
till naturtillgångars tillgodogörande tagits av utländska kapitalister.
I och for sig är detta ett ganska naturligt utslag av en
allmänmänsklig tendens att söka ekonomiskt utnyttja inom en viss bransch
förvärvade insikter och samlat kapital i ett för denna ännu jungfruligt
land med goda naturliga förutsättningar. Att stänga denna
naturliga väg för import av initiativ, erfarenhet och kapital måste
påtagligen medverka till att naturtillgångarnas utnyttjande försenas och
deras värde hålles nere till skada för landet och dess innebyggare.
Det ofta hörda skälet för sådan spärr mot utländskt kapital, att
kontrollen över naturtillgångar ej bör lämnas åt utlänningar, synes icke
hållbart, i det att dels den enskildes dispositionsrätt aldrig är så
fullständig, att den kan i större utsträckning missbrukas, utan alltid
är kringgärdad av allehanda murar, dels erfarenheten åtminstone
hos oss varit den, att äganderätten förr eller senare brukar återgå till
landets egna medborgare.
En nödvändig förutsättning för skogshanteringens utveckling till
storindustri var införandet av ångsågarna, vilket började omkring
1850. Tidigare hade sågverken nödvändigtvis måst anläggas uppe
vid vattendragen, på platser där vattenkraft stod till förfogande,
varmed följde dyra frakter och omlastningar. Nu kunde sågverken
förläggas till älvmynningarna och brädgårdarna förses med kajer
för sjögående tonnage. Utbyggandet av det för Sverige
karakteristiska flottledsnätet under 1800-talets senare årtionden innebar
ytterligare en mycket betydelsefull fördel för virkesproduktionen.
Dessa olika åtgärder drevo emellertid fram behovet av storkapital
för denna industri. Det blev därför också för denna utveckling av
största betydelse, att såsom nyss påpekats utländskt kapital stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
