Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Falkman: Växlingar i de svenska naturtillgångarnas värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
OSCAR FALKMAN
till förfogande. Från det att trävaruexporten 1809 utgjort endast
14,6 % av totalexporten, hade den under perioden 1871—1875 stigit
till nära 45 % och har sedan dess aldrig understigit 40 %.
Skogshanteringen, i den mån den icke avsåg husbehovets och
kol-ningens tillgodoseende, var intill tiden framemot världskriget till
övervägande del inriktad på produktion av virke för försågning. Det
var sågverksrörelsen, som lämnade den största avkastningen åt
landet och som huvudsakligen bestämde värdet på den växande
skogen. Den förutan skulle skogen i Norrland faktiskt ej haft
ens det låga värde, som betalades därför av de skogsköpare, vilka
först förvärvade skogar för de nybildade norrländska
trävaruföre-tagens räkning. Den skogsmark, som ej var belägen alldeles intill
de glest belägna gårdarna, hade före sågverkens tillkomst avkastat
praktiskt taget intet.
För att få en uppfattning om storleksordningen av den
värdeökning, som naturtillgången erhöll genom trävaruindustriens
utveckling och genom den norrländska skogens åtkomliggörande genom
flottledernas byggande etc., må antagas att de norrländska c:a 28
milj. tunnlanden skogsmark fingo genom ifrågavarande industri ett
genomsnittligt förkrigsvärde av c: a 25 à 50 kr. per tunnland.
Tillskottet i nationalförmögenheten, därigenom att det norrländska virket
kunde utföras å världsmarknaden, skulle alltså vara i runt tal en
miljard. Naturligtvis höjdes skogs värdena även i landets sydligare
delar, ehuru totalökningen där torde hava varit lägre ej blott till
följd av mindre arealer utan även enär en stor del av därvarande
skog redan förut gav en ej ringa inkomst genom tillgodogörande för
kolning och husbehov.
För beräkning av den ungefärliga nettoavkastningen från våra
skogar under gångna tider vore det bl. a. nödvändigt känna både
de direkta produktionsutgifterna och det kapital, som vid olika tider
varit investerat i näringen för anläggningar av olika slag. Ränta
(»kapitalränta» + »företagarevinst») och amortering därå måste
nämligen avdragas från bruttoavkastningen för att man skall få en
uppfattning om den vinst som naturtillgången själv lämnat. Den svenska
statistiken saknar emellertid alla uppgifter om industriens finansiella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
