Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Falkman: Växlingar i de svenska naturtillgångarnas värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXLINGAR I DE SVENSKA NATURTILLGÅNGARNAS VÄRDE
93
förhållanden, varför sådana uträkningar måste föregås av
sammanställningar av ett vidlyftigt siffermaterial. Rörande de förändringar
i naturtillgångens avkastning, som under senare tiders omvälvningar
på det ekonomiska området inträtt, kan man därför tills vidare också
endast göra vissa på erfarenheter grundade antaganden. Att
avkastningen från sågvirkesproduktionen är stadd i nedgående torde vara
ganska säkert. Huvudsakligen tre moment synas härvid spela in,
nämligen: minskning i det svenska virkesförrådet, försämrat
konkurrensläge och ökade produktionskostnader.
Nedgången i virkesförrådet är beroende på disproportion mellan
hittillsvarande avverkning och tillväxt. Enligt Professor T. Jonsons
utredning 1923 torde årstillväxten stanna vid omkring 33,5 milj.
kbm., vilken siffra nära överensstämmer med uppskattningar åren
1882 och 1896, medan den årliga avverkningen (inclusive den
virkesmassa, som ruttnar ned i skogen, beräknad till 2,8 milj. kbm.) sedan
15 år tillbaka uppgått till omkring 45 milj. kbm. Åtminstone allt
sedan sekelskiftet synes en viss överavverkning hava pågått. I
förhållande till landets virkestillgångar (c:a 1300 milj. kbm.) verka dock
ovannämnda siffror därå ej alltför förskräckande, men som tärandet
å skogsbeståndet givetvis väsentligen gått ut över de hittills
värdefullaste delarna därav, timmerförrådet, torde likväl på denna grund
en minskning av virkesuttagningen för försågning komma att visa
sig nödvändig.
De försämrade avsättningsmöjligheterna för sågade trävaror äro
dels beroende på minskad konsumtion och köpkraft i ett antal av
importländerna, dels och framförallt på skärpt konkurrens från andra
producenter. I fråga om exportkvantitet från Sverige och från våra
närmaste konkurrenter i norra Europa har dock den relativa
försämringen i vår ställning ej varit särdeles stor sedan förkrigsåren. Vår
andel i totalexporten från detta exportområde var 1902 c: a 46 %,
1912 c:a 34 % och 1924 c:a 32 %. Viktigare synes vara den stora
förskjutning till vår nackdel, som ägt rum beträffande
produktionskostnaderna och som ger våra konkurrenter möjlighet att hålla
ledningen i prispolitiken. Någon snar utjämning häri torde ej vara
att förutse. En för framtiden viktig omständighet är också, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
