- Project Runeberg -  Affärsvärlden : ekonomisk veckorevy : 1901-1926 : Första kvartseklets festskrift /
122

(1925) [MARC] - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Falk: Om mässing och om mässingstillverkningen i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

ERIK FALK

funnit en god marknad, särskilt för tråd uti Frankrike oeh Spanien,
en marknad, som nu genom de politiska omstörtningarna gick för
de svenska verken förlorad. Det fanns då ej någon möjlighet att
verkställa nyinstallationer, och torde därför med ali sannolikhet icke
förrän på 1820-talet metallisk zink kommit till någon större
användning inom landet i utbyte mot galmejan. För den nya metoden att
smälta mässing erfordrades ytterligare ett hjälpmedel, nämligen
deglar, vilka till en början tillverkades på platsen för deras användning
utav lera, som importerades från trakten av Rouen. Ända till mitten
av förra århundradet användes ännu de franska gjutstenarna, till
vilka man återvände efter många förgäves gjorda försök att inom
landet finna ersättning för desamma. Det kan vara av intresse att
anteckna att, långt innan de numera för vissa ändamål brukliga
sandkokillerna kommo till användning, bergsrådet Rinman föreslår,
att man borde göra försök med att tillverka kokiller av grus från
sönderslagna S:t Malo-stenar i stället för att vraka dem, då de sprungit
sönder. Järnkokiller för mässingstillverkning började i Sverige
användas omkring 1850.

Rinman omtalar ock något som redan tidigare anmärkts, nämligen
att de svenska myntplåtarna av koppar voro särskilt omtyckta vid
mässingsfabrikationen i Tyskland och Flandern, och tillägger, att
koppar från Sverige ännu år 1789 i denna form utsändes. Ehuru
prägling av myntplåtar upphört redan under konung Adolf Fredriks
regeringstid, kan man antaga, att det härvidlag icke varit fråga om
någon »falskmyntning», utan att staten eller enskilda på så sätt

realiserade de indragna mynten.

* *

En alltmera fullkomnad teknik och en ökad användning av
mekaniska hjälpmedel har åt mässingsindustrien i vår tid givit en allt
starkare utveckling, icke minst föranledd av den orsaken, att det
visat sig möjligt att uppfylla allt högre och högre ställda anspråk
på metallen. Att våra moderna metallverk i Sverige härutinnan
kunnat följa med, är något att med tillfredsställelse konstatera, allra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afv25/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free